Gifter i kroppen minskar med ekomat

Gifter i kroppen av icke ekologisk mat? Hur påverkas nivåerna när man övergår till ekologisk mat? Nyligen visades en studie av en familj, som gick från att äta icke-ekologisk ”vanlig” mat till att äta ekologiskt och dess betydelse för giftnivån i kroppen. Ett otroligt intressant projekt som jag hoppas det kommer fler av! Resultaten hos den 3-åriga pojken är otroliga på endast 2 veckor!
Gifter

Här är en sammanfattning utdragen från studien! (Hela rapporten hittar du här)

”Svenska Miljöinstitutet (IVL) har på uppdrag av Coop Sverige AB genomfört en mindre undersökning om huruvida en övergång från konventionella till ekologiska livsmedel kan ge någon mätbar effekt av halten växtskyddsmedel i kroppen. Studien har utförts på en trebarnsfamilj, som vanligtvis inte äter ekologisk mat. Familjen fick först äta konventionell, icke-ekologiskt odlad mat och sedan endast ekologisk mat. Urinprover togs på alla familjemedlemmar under hela perioden och analyserades på sitt innehåll av bekämpningsmedelsrester.

Resultaten från undersökningen visar tydligt att vissa bekämpningsmedel tas upp i kroppen genom födan. Genom att välja ekologiska produkter kan man till stor del undvika att få i sig dessa kemikalier genom maten. Jämfört med perioden då familjen åt konventionellt odlad mat så sjönk koncentrationerna av bekämpningsmedelsrester med i genomsnitt en faktor 6.7 under perioden då familjen åt ekologisk mat. Särskilt barnen hade lägre koncentrationer under perioden med ekologisk mat. För föräldrarna sjönk halterna av de flesta, dock inte alla testade bekämpningsmedel.

Inom EU gäller sedan 1 september 2008 samma gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel. Samma gränsvärden gäller också för importerade livsmedel. Livsmedelsverket ansvarar för årliga kontroller av bekämpningsmedelsrester i vegetabiliska och animaliska livsmedel. Enligt Livsmedelsverkets bedömning så innebär det normalt sett inte någon hälsorisk att vid enstaka tillfällen äta ett livsmedel som har en halt av ett ämne som ligger över gränsvärdet.

Det ämne som påträffades i högst halt var klormekvatklorid (CCC) i ett prov från det yngsta barnet. Baserat på uppgifter i matdagboken skulle detta kunna förklaras av att barnet hade ätit mer spannmålsprodukter, såsom gröt, bröd och pasta, jämfört med de vuxna familjemedlemmarna. Klormekvatklorid används som stråförkortningsmedel i odling av spannmål.

De uppmätta halterna i urinen visar att bekämpningsmedel finns i kroppen men att halterna är låga och vid omräkningar uppskattas de med god marginal ligga under ADI-värdet (acceptabelt dagligt intag), som är den största mängd av ett ämne som en människa kan få i sig dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk. Det är följaktligen osannolikt att en enskild substans skulle medföra någon risk för människor. Dock är det system som idag används för riskbedömning av kemikalier anpassat för ett ämne i taget. Det finns alltså ingen godkänd metod för att göra en samlad bedömning av effekten av flera olika kemikalier samtidigt (s k kombinationseffekter, populärt benämnd ”cocktaileffekten”). Det finns en medvetenhet om att detta är en stor brist. Riksdagens fastställda miljökvalitetsmål kring en ”Giftfri Miljö” innebär att mängden ämnen i miljön inte ska hota miljön eller människors hälsa. Det finns fortfarande stor potential vad gäller att nå målsättningarna inom Giftfri miljö på nationell nivå.

Studien illustrerar tydligt att maten vi äter är en exponeringsväg för kemikalier. Särskilt för barn, som äter och andas mer i förhållande till sin kroppsvikt, så resulterar samma exponering i högre koncentrationer av kemikalier i deras kroppar än hos vuxna (KemI2014). Genom att äta ekologiska matvaror minskar halterna av ett antal bekämpningsmedel och även antalet ämnen som man annars exponeras för via maten och därmed också risken för långtids- och kombinationseffekter. Genom att välja ekologiska produkter bidrar man också till att minska spridningen av kemikalier i miljön samt värnar om dem som arbetar på frukt- eller grönsaksodlingarna. Människans totala kemikaliebelastning beror dock även på andra livsstilsfaktorer och val av produkter. För att kunna göra en fullständig bedömning av hur den totala kemikaliebelastningen påverkas av valet av mat krävs en mer omfattande studie där man undersöker exponeringen för ett större antal kemiska ämnen hos ett större antal individer.”

Ordlista

Bekämpningsmedel: Kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer.
Växtskyddsmedel: Bekämpningsmedel som huvudsakligen används inom jordbruket.
ADI: Acceptabelt dagligt intag – den mängd av ett ämne som anses säkert att få i sig varje dag utan risk för negativa hälsoeffekter
Kombinationseffekt: Effekt som uppstår på grund av att kemikalier samverkar med varandra och tillsammans ger upphov till en starkare eller svagare effekt än vad de skulle få var för sig.
Cocktaileffekter: Annan benämning för kombinationseffekter.
Human exponering: När en människa utsätts för en kemisk substans t ex via maten eller genom användning av produkter som innehåller kemikalier.
Konsumtion: Intag av föda eller andra livsmedel (i denna kontext).
Hormonstörande ämne: Ämne som kan påverka hormonbalansen i kroppen, t ex fortplantningsförmågan.
Konventionellt odlad mat: Mat som inte odlas ekologiskt, ofta med användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Ekologisk mat: Mat som odlas på ekologiskt sätt, fritt från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Metabolit: Ett kemiskt ämne som bildas när ett annat kemiskt ämne (modersubstans) bryts ned.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *